Föreläsarpresentationer

Den digitala revolutionen och socialtjänsten

Bo Dahlbom, docent i teoretisk filosofi, IT-professor vid Göteborgs universitet

Detta är ett föredrag om hur digitala plattformar och artificiell intelligens kommer att revolutionera socialtjänsten.

Digitaliseringen förändrar näringsliv och samhälle. Digitala plattformar, delningsekonomi, artificiell intelligens, internet of things och big data. Vi kan se fram emot en värld med självstyrande bilar, robotar i äldrevården, automatiserad administration, digitala assistenter och allt intelligentare verktyg. Hur bedrivs socialtjänsten i ett digitaliserat samhälle? Vilka möjligheter ger robotiseringen?

Digitaliseringen kommer inte bara med nya verktyg, den ger oss ett nytt sätt att tänka om verksamheter och samhälle. De digitala plattformarna blir allt viktigare som handelsplatser, arbetsplatser, nav i städernas transporter, i utbildning, hälsovård och myndighetsutövning. De företag som driver de stora plattformarna blir bara mäktigare och rikare. Vad kan vi lära av de företagen? Kan socialtjänsten bli en plattformsorganisation? Kan kommunen bli en plattform för medborgarnas nätverkande?

Digitaliseringen, förändrade levnadsvanor och ökade medborgarkrav utmanar socialtjänsten att utveckla ett mer modernt, effektivt och digitalt arbetssätt. Men att förändras är inte enkelt och digitaliseringen möter många hinder. Digitalisering innebär övervakning och många oroas av detta.

Hur övervinner man denna oro, möter dessa hinder? Hur driver man ett framgångsrikt förändringsarbete?

Bo Dahlbom är en känd debattör och föreläsare om digitaliseringens betydelse för näringsliv och samhälle. Han är docent i teoretisk filosofi, IT-professor vid Göteborgs universitet, ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, och mångårig rådgivare till regeringen i IT-politiska frågor. Besök honom gärna på bodahlbom.se. (foto privat)

Föreläsningen Den digitala revolutionen och socialtjänsten livesänds onsdag.


Hur vet vi att det vi gör är rätt?

Emma Frans, författare, vetenskapsskribent och doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

En kunskapsbaserad socialtjänst bygger på att vi arbetar utifrån bästa tillgängliga kunskap och evidens. Det är dock en utmaning att sortera i dagens stora informationsöverflöd. Är vetenskapliga rön ens vetenskapliga? Vad finns det för risker med att tro på osanningar?

I denna föreläsning hjälper Emma Frans oss att få vetenskapskoll för att förstå hur fakta – och påstådda fakta – ska bedömas. Du får bland annat höra mer om vikten av att varken privat eller i yrkesrollen falla för osanningar på nätet, hur källkritik hänger samman med självkritik, exempel på saker vi gärna tror och hur vi kan skilja fakta från lögn. Emma Frans föreläser om konsten att sprida fakta, nå ut med viktig kunskap och slå hål på myter. Du får också höra om vikten av källkritik och källtillit i tider av falska nyheter, alarmistiska löpsedlar och alternativa fakta.

Emma Frans är forskaren som utsetts till Årets folkbildare två gånger och som nu ofta bjuds in till nyheterna för att förklara coronaläget och klargöra krångliga begrepp. Emma skriver i Svenska Dagbladet under vinjetten Vetenskapskollen och har fått Stora Journalistpriset i kategorin Årets Röst. Senaste boken heter Sant, falskt eller mitt emellan och före den kom Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams. Hon är demokratiambassadör i regeringens kommitté Demokratin 100 år och utnämndes 2019 till Årets Alumn vid Uppsala universitet. (foto emmafrans.se)

Läs mer på emmafrans.se.

Föreläsningen Hur vet vi att det vi gör är rätt? livesänds torsdag.


TRENDER INOM PERSONALLEDNING: ATT SKAPA EFFEKTIVA ORGANISATIONER

Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management, Centrum för Global HRM, Göteborgs universitet.

Att skapa effektiva organisationer är en komplex uppgift. Vad är viktigt att tänka på för att lyckas? Vilka trender påverkar synen på vad som är en effektiv organisation?

Chefs- och ledarrollen inom välfärdssektorn är krävande. Som chef förväntas du vara visionär och transformativ samtidigt som du behöver hantera vardagliga problem och många arbetsuppgifter av administrativ karaktär. Dessutom är du beroende av dina medarbetares engagemang och ansvarstagande som inte på ett enkelt sätt kan påverkas genom ledarskapsaktiviteter.

Stefan Tengblad är Sveriges första professor i Human Resource Management. Hans föreläsning handlar om hur det går att få ihop ledarskap, chefskap och medarbetarskap till en välfungerande helhet. Nyckelfaktorer är att tydligt fokusera på arbetsplatsens uppdrag, involvera medarbetarna och samproducera ledarskapet tillsammans med medarbetarna utan att chefen abdikerar från sitt chefskap eller som representant för arbetsgivaren.

Föreläsningen berör också chefens tidsanvändning, och hur medarbetarnas drivkrafter går att mobilisera för att svara mot arbetsplatsens uppdrag.

Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management, Centrum för Global HRM, Göteborgs universitet. (foto Malin Tengblad)

Artikel i GP: ”Social kompetens och förmågan att leda team kommer att bli avgörande för den som vill vara en framgångsrik ledare.”

Föreläsningen Trender inom personalledning livesänds onsdag.


GLOBALA MIGRATIONSTRENDER

Nicola Clase, samordnare för migrations- och flyktingfrågor vid Utrikesdepartementet.

När stora grupper av människor rör sig över gränser påverkas andra nationer och därmed internationella relationer.

Migrations- och flyktingfrågor eller ”migrationsdiplomati” har under senare år blivit en allt viktigare fråga inom utrikespolitiken. Ofta är utgångspunkten det stora antalet migranter och flyktingar i världen, men lika viktigt är att förstå varför de globala migrationsflödena ser ut som de gör. Hur påverkar de ursprungs-, transit- och mottagarländer? Hur ser framtiden ut och vad händer under en pandemi?

Nicola Clase arbetar som samordnare för migrations- och flyktingfrågor vid Utrikesdepartementet. 2010–2016 tjänstgjorde hon som Sveriges ambassadör i Storbritannien. Nicola Clase har gjort två radiodokumentärer för BBC World Service. (foto Johan Ödman)

Föreläsningen Globala migrationstrender livesänds på torsdag


Känslor, kärlek, bekräftelse och ledarskap utan tal

Ing-Marie Persson, ordförande i Sweden Chimpanzee Trust. Föreläsningen planeras till 2021.

Ing-Marie Persson har vigt sitt liv åt människans närmaste släktingar – schimpanserna. Hon är internationellt engagerad för schimpansens utsatta situation i det vilda.

Under sin tid som primatansvarig vid Furuviksparken utvecklade hon en unik relation till parkens schimpansflock som accepterade henne som fullvärdig flockmedlem. Inte minst hade Ing-Marie en speciell närhet till gruppens ledare, schimpanshannen Santino som är lika stark som fyra fullvuxna män. Hon följde honom i mer än 30 år och genom sitt tydliga kroppsspråk, sina raka signaler, sin kärlek och sin ärlighet lyckades hon bli accepterad som alfahannens jämbördiga flockledare – något helt unikt för en människa.

Ing-Marie har också varit adoptivmamma åt fyra moderlösa schimpansungar som hon fostrat och integrerat till schimpansgruppen i Furuvik – ett dygnet-runt-jobb under 18 månader med varje individ, vilket har gett Ing-Marie en sällsynt förståelse för våra närmaste släktingar.

Schimpanserna är mer lika oss än vi tror. De känner sorg, ilska och glädje, har samma behov av närhet och bekräftelse som vi. Eller är det tvärtom vi som är mer lika schimpanserna än vi tror? Hur gör de för att må bra, hur arbetar chefen i gruppen, hur uppfostrar de sina barn, bryr de sig om varandra mer än vi? I en allt mer krävande livs- och arbetsmiljö har vi kanske mycket att lära av schimpansen.

Ing-Marie Persson var inspirationskälla till boken Ledarskap på Apstadiet som kom ut under 2010 (Tommy Lundberg och Ola Berggren). Under sin tid som primatansvarig i Furuviksparken blev Ing-Marie utsedd till årets marknadsförare 2005, nominerad till årets hedersmedborgare 2006 och årets Gävlebo 2009. Idag är hon verksam som ordförande i Sweden Chimpanzee Trust och samarbetar med schimpansreservaten J.A.C.K. i DRC Kongo och Tacugama i Sierra Leone för att bevara schimpansernas miljö och utvecklingsmöjligheter. (foto: ing-mariepersson.se)

Föreläsningen Känslor, kärlek, bekräftelse och ledarskap utan tal planeras till 2021.

Social justice and health equity

Professor Sir Michael G. Marmot, Director of the Institute of Health Equity (UCL Department of Epidemiology & Public Health). Föreläsningen planeras till 2021

Abstract i översättning: Att vidta åtgärder för att minska ojämlik hälsa är en social rättvisefråga. När vi utvecklar strategier för att få bukt med ojämlikheter i hälsa måste vi ta hänsyn till den sociala hälsoaspekten, inte bara titta på skillnaden mellan de mest utsatta och alla andra i samhället. I flera olika länder ser vi tydliga bevis på att nationell politik gör skillnad och att mycket kan göras på lokal nivå.
Men politik och insatser får inte begränsas till hälso- och sjukvården. De måste också omfatta människors livsvillkor från födseln till hur de växer upp, lever, arbetar och åldras. Vi ser bevis på att även om de ekonomiska omständigheterna är viktiga, är de inte de enda drivkrafterna för ojämlikhet i hälsa. För att minska hälsoklyftan krävs kunskapsbaserade åtgärder i hela samhället.

Abstract:

Taking action to reduce health inequalities is a matter of social justice. In developing strategies for tackling health inequalities we need to confront the social gradient in health not just the difference between the worst off and everybody else. There is clear evidence when we look across countries that national policies make a difference and that much can be done in cities, towns and local areas. But policies and interventions must not be confined to the health care system; they need to address the conditions in which people are born, grow, live, work and age. The evidence shows that economic circumstances are important but are not the only drivers of health inequalities. Tackling the health gap will take action, based on sound evidence, across the whole of society.

Biosketch:

Professor Sir Michael G. Marmot MBBS, MPH, PhD, FRCP, FFPHM, FMedSci, FBA
Director of the Institute of Health Equity (UCL Department of Epidemiology & Public Health).

Sir Michael Marmot has been Professor of Epidemiology at University College London since 1985. He is the author of The Health Gap: the challenge of an unequal world (Bloomsbury: 2015) and Status Syndrome: how your place on the social gradient directly affects your health (Bloomsbury: 2004). Professor Marmot is Advisor to the WHO Director-General on social determinants of health. He takes up a Distinguished Visiting Professorship at Chinese University of Hong Kong in 2019, and is the recipient of the WHO Global Hearo Award. Professor Marmot held the Harvard Lown Professorship for 2014-2017 and is the recipient of the Prince Mahidol Award for Public Health 2015. He has been awarded honorary doctorates from 18 universities.

Marmot has led research groups on health inequalities for over 40 years. He chairs the Commission on Equity and Health Inequalities in the Americas, set up in 2015 by the World Health Organization’s Pan-American Health Organization (PAHO/ WHO).  He was Chair of the Commission on Social Determinants of Health (CSDH), which was set up by the World Health Organization in 2005, and produced the report entitled: Closing the Gap in a Generation in August 2008.  At the request of the British Government, he conducted the Strategic Review of Health Inequalities in England post 2010, which published its report ‘Fair Society, Healthy Lives’ in February 2010. (The 10 Year follow up report was published in 2020: Health Equity in England: The Marmot Review 10 Years On.) The 2010 report was followed by the European Review of Social Determinants of Health and the Health Divide, for WHO Euro in 2014. 

Professor Marmot chaired the Expert Panel for the WCRF/AICR 2007 Second Expert Report on Food, Nutrition, Physical Activity and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. He chaired the Breast Screening Review for the NHS National Cancer Action Team and was a member of The Lancet-University of Oslo Commission on Global Governance for Health.  He set up and led a number of longitudinal cohort studies on the social gradient in health in the UCL Department of Epidemiology & Public Health (where he was head of department for 25 years): the Whitehall II Studies of British Civil Servants, investigating explanations for the striking inverse social gradient in morbidity and mortality; the English Longitudinal Study of Ageing (ELSA), and several international research efforts on the social determinants of health. 

He served as President of the British Medical Association (BMA) in 2010-2011, as President of the World Medical Association in 2015.  He is President of the British Lung Foundation.  He is an Honorary Fellow of the American College of Epidemiology; a Fellow of the Academy of Medical Sciences; an Honorary Fellow of the British Academy, and an Honorary Fellow of the Faculty of Public Health of the Royal College of Physicians.  He was a member of the Royal Commission on Environmental Pollution for six years and in 2000 he was knighted by Her Majesty The Queen, for services to epidemiology and the understanding of health inequalities.  Professor Marmot is a Member of the National Academy of Medicine.

http://www.instituteofhealthequity.org/
@MichaelMarmot
@TheMarmotReview

Föreläsningen Social justice and health equity planeras till 2021.