Seminariebeskrivningar

Det här året, när Socialchefsdagarna blir ett helt webbsänt event, behöver du inte göra några personliga val bland seminarierna – allt är tillgängligt för alla som anmäler sig.

I vanliga fall hålls Socialchefsdagarna under tre dagar. I år komprimerar vi programmet till två dagars livesända föreläsningar som du tar del av från din egen dator. Livesändningen kompletteras av ett antal förinspelningar. Vissa seminarier från det ursprungliga programmet utgår medan andra återkommer 2021. Listan nedan uppdateras efter hand.

1. Barn som begår brott

Livesänds torsdag

Socialtjänsten har ett ansvar för att alla barn och unga kan utvecklas gynnsamt och växa upp under trygga och goda förhållanden. När barn misstänks för brott har socialtjänsten ett särskilt ansvar. Under detta seminarium går vi igenom regelverket och lyfter särskilt viktiga aspekter i sammanhanget som du behöver känna till.

Emma Fall är jurist och arbetar på JP Infonet som juridisk rådgivare (foto JP Infonet).

jpinfonet.se
linkedin.com/company/jpinfonet


2. Alla vinner på en mer jämlik stad – Göteborgs Stads kraftsamling mot skillnader i livsvillkor

Livesänds onsdag

För de flesta är Göteborg en bra stad att växa upp och leva i. Men skillnader i livsvillkor och hälsa mellan grupper och områden i Göteborg ökar. För stora skillnader skapar problem som påverkar hela Göteborg, även dem som har det allra bäst. I en stad där skillnaderna är små är människor friskare, mer delaktiga och känner större tillit till varandra.

Göteborgs Stad satsar långsiktigt och uthålligt på att skapa en mer jämlik och hållbar stad, ett arbete som sker i samverkan med näringsliv, myndigheter och civilsamhälle. Arbetet är långsiktigt och bedrivs utifrån utvalda målområden som grundas i forskning. En av tyngdpunkterna i Göteborgs jämlikhetsarbete ligger på tidiga insatser i barns liv och innan problemen har blivit för stora.

Med syftet att stärka arbetet för en jämlik stad görs analyser för att identifiera områden där staden kan behöva påbörja, utveckla, eller förbättra sitt arbete. Under 2019 togs en rapport fram för att belysa stadens jämlikhetsarbete ur ett socialtjänstperspektiv. Fokus ligger på hur förutsättningarna ser ut för att arbeta med det främjande och förebyggande arbetet. Den så kallade preventionspyramiden har varit en utgångspunkt i analysen och under seminariet presenteras resultat och slutsatser. Vi berättar också om några av de satsningar som görs för ett mer jämlikt Göteborg.

Ritva Gonzalez, verksamhetschef, Social utveckling/Jämlik stad (foto Helena Nymark).

Pernilla Nylén, t f enhetschef, Social utveckling (foto Helena Nymark).

goteborg.se/jamlikt


4. Barn med psykisk ohälsa drabbas av att samordningen brister

IVO har genomfört ett nationellt tillsynsprojekt som rör samordning av insatser till barn med psykisk ohälsa. Utgångspunkten i projektet har varit att föra en gemensam dialog med vård- och omsorgsgivare om hur samordningen fungerar. Dialogen fördes utifrån samtal som IVO haft med barn och deras vårdnadshavare samt en tidslinje som gav en helhetsbild av samtliga vård- och omsorgskontakter. I dialogen framkom både förbättringsområden och goda exempel.

IVO ser i tillsynen att det hos flera av de inblandade aktörerna råder en okunskap om andra berörda verksamheter. Det förekommer att man inte känner till alla de insatser som ges till ett barn. Det kan leda till att samhällets insatser blir fler än vad de skulle behöva vara, utan att resultatet blir bra för barnet. Tillsynen pekar på vikten av samordning över organisationsgränserna. Vid de olika dialogerna deltog bl.a. socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, samt elevhälsans hälso- och sjukvård.

Under seminariet leder IVO ett samtal som ska inspirera till att överbygga gap mellan olika organisationer. Från IVO medverkar projektledarna för den nationella tillsynen, samt representant från IVO:s ledning.

Carolin Persson och Marie Herbring, inspektörer och projektledare, Inspektionen för vård och omsorg (foto IVO).

ivo.se

linkedin.com/company/ivo-inspektionen-for-vard-och-omsorg-/


5. AI i offentlig sektor

Artificiell intelligens (AI) har kommit fram inom ett antal tillämpningsområden som något som kan underlätta vårt arbete och lösa problem. I Kina kan man idag betala för en kopp kaffe genom att le mot en kamera som känner igen ens identitet och därmed kan dra summan från ditt bankkonto. Facebook kan tagga dina vänner i bilder som du laddar upp utan att du behöver säger vilka de är.

Olof Mogren är forskare inom maskininlärning på forskningsinstitutet RISE (foto Julia Sjöberg).

Vi har börjat se exempel på datorer som kan planera och resonera inom vissa ramar. Men maskiner som jobbar på personliga data måste följa rådande lagar och riktlinjer för integritet och korrekthet. Tekniker som idag tränas på data som genererats av människor innehåller också de fördomar och strukturer som den underliggande världen har.

Microsoft’s chattbot Tay fick för några år sedan tas ner bara 16 timmar efter den lanserats då den började göra grovt rasistiska uttalanden. För att använda de nya kraftfulla teknikerna inom offentlig sektor så måste tekniken lösa våra problem utan att introducera nya. Tekniken ska utvecklas för att underlätta vår vardag, och måste uppfylla alla våra krav på att vara rättvis och inte förstärka icke önskvärda strukturella mönster.

Mycket av diskussionen har tyvärr handlat om huruvida vi ska vara rädda för att ondsinta intelligenta maskiner kommer att ta över och förinta mänskligheten. Den rädslan finns det ännu inget fog för, men vi måste se till så att analyser som vi använder i vårt jobb sker så att den gagnar samhället.

AI kan idag effektivisera mycket av vårt jobb; tekniken kan hjälpa oss söka efter och presentera den information vi behöver för vårt beslutsfattande, den kan hjälpa oss med att översätta texter och ge oss förslag på hur vi ska svara på ett mail. Den kan också användas för att förutsäga när en insats är nödvändig baserad på någon form av sensordata.

I denna presentation kommer vi vandra igenom några av de banbrytande tekniska landvinningarna som skett de senaste åren, samt diskutera hur vi kan använda tekniken till vår fördel.

Olof Mogren, forskare inom maskininlärning, RISE Research Institutes of Sweden.

mogren.one/

twitter.com/olofmogren

linkedin.com/in/olof-mogren


6. Våld i vuxnas nära relationer – vad vet vi?

Våld i alla former är oönskat och därför en viktig fråga både för samhället och för berörda personer. SBU presenterar kunskap hämtad från en serie publikationer som alla rör forskning om våld i vuxnas nära relationer. Först ut är kända riskfaktorer för att utföra eller utsättas för våld. Därnäst tar vi upp prevention liksom upptäckt. Avslutningsvis presenteras effekter av behandling för offer och våldsutövare.

Gunilla Fahlström, projektledare på SBU, är en av de tre seminarieledarna på det här seminariepasset (foto SBU).

Ambitionen är att utifrån tillgänglig forskning om dessa fyra aspekter bidra till en förståelse av hur pusselbitarna hänger samman, men också att visa vad det är vi vet för lite om när det gäller vuxna och våld i nära relationer.

Knut Sundell, sakkunnig. Göran Bertilsson, projektledare. Gunilla Fahlström, projektledare. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

sbu.se

sbu/facebook.com


7. Hjärnans belöningssystem – varför blir vissa beroende?

Vad händer egentligen i hjärnan när man använder droger och varför blir vissa beroende? Hur påverkar arv och miljö en eventuell beroendeutveckling? Under denna föreläsning beskrivs hur hjärnans belöningssystem fungerar. Vi jämför drogers effekt med naturliga belöningsstimuli såsom mat och sex. Vi belyser även spelberoende och andra beroenden.

Vad är det som gör att vissa saker blir väldigt beroendeframkallande och andra inte? Detta och mycket mer diskuteras under Mathias Hallbergs föreläsning (foto Uppsala universitet).

Mathias Hallberg är professor i molekylär beroendeforskning och verksam vid Uppsala universitet. Han har de senaste två decennierna forskat på hur droger påverkar hjärnan. Fokus har legat på hjärnans belöningssystem och de system som styr de kognitiva funktionerna. Utöver detta bedriver han ett antal prekliniska läkemedelsutvecklingsprojekt riktade mot demenssjukdom och neuropatisk smärta.

Mer info om Mathias Hallberg

8. Att lösa de demografiska problemen med implementation och innovation

Med en stadigt åldrande befolkning och en ökad vårdtyngd står många svenska kommuner inför allt större belastningar inom framför allt äldrevården. Helsingborgs stad är en av de 290 kommuner som aktivt arbetar med att hitta lösningar för att möta denna utmaning.

Med enkla medel kan innovation fås att spira i mellanrummen och få personalen till att utgöra motorer för välfärdsutveckling.

Lyssna till hur Helsingborgs Vård och Omsorg prioriterar implementation och innovation och satsar 21 miljoner på innovationssprintar, tjänstedesigners, testbäddar för AI, prototypverkstäder, riskkapital och rådgivning för att hjälpa vårdpersonal att utveckla sina idéer.

Johan Müllern-Aspegren, innovationsledare, Helsingborgs stad (foto privat).

Jarl Tersin, avdelningschef digitalisering, Vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad (foto privat).


9. Framtidens socialtjänst

Livesänds onsdag

En presentation av utredningen Framtidens socialtjänsts förslag till ny socialtjänstlag.  Efter drygt två och ett halvt års utredningsarbete, mängder av möten och dialoger står vi nu med ett färdigt förslag till ny socialtjänstlag. Vad kommer den nya lagen att innebära och vilka konsekvenser får de förslag som läggs fram? Hur kommer lagen att förändra socialtjänsten och socialtjänstens sätt att arbeta? Vid seminariet presenteras även de större vägval som utredningen har gjort, de förändringar som utredningen föreslår samt de delar av utredningens uppdrag som inte kom med.

Monica Engström, Socialdepartementet, huvudsekreterare i den avslutade utredningen Framtidens socialtjänst (foto Sören Andersson).


10. Tre exempel på kunskapsbaserat och målgruppsanpassat föräldrastöd

Förinspelas

FoU i Väst deltar i kunskapsutvecklingen av föräldrastöd för tre olika målgrupper. Under seminariet ges en kort presentation av satsningarna och preliminära forskningsresultat.

För ett förbättrat stöd till nyblivna förstagångsföräldrar i prioriterade områden i Göteborg, erbjuds utökade hembesök (enligt Rinkebymodellen). Familjerna får sex hembesök av BVC-sköterska och föräldrastödjare (socionom) under barnets första 15 månader, vilket förväntas bidra till en god start i livet. Projektet följs och utvärderas av FoU i Väst.

För att förbättra stödet till nyanlända föräldrar har man i ett annat projekt erbjudit socialsekreterare kompetensutveckling, vidareutvecklat föräldrastödskursen Förälder i nytt land som ges på fem olika språk och organiserat erfarenhetsutbyten mellan kommuner kring att arbeta med nyanlända familjer.

Föräldrar med barn i familjehem eller på institution får idag inte det stöd som de, enligt socialtjänstlagen, har rätt till och som krävs för att de ska kunna upprätthålla och/eller utveckla sitt föräldraskap. Under 2019–2021 genomförs ett FoU-projekt där nya arbetssätt testas samtidigt som forskarna följer arbetet och intervjuar föräldrar.

Jeanette Olsson, Anna Melke och Lisbeth Lindahl är forskare vid Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst (foto Märit Malmberg Nord).


11. Socialkontor Vivalla – för barn och unga på orten

Vivalla är Örebro kommuns mest socioekonomiskt utsatta område. Ungefär en femtedel av de aktuella barnen och ungdomarna inom den utredande socialtjänsten är folkbokförda i denna stadsdel. En av de främsta framgångsfaktorerna för Vivallasatsningen är att socialtjänsten har flyttat ut i området och kommit nära medborgarna.

Verksamhetens enhetschef Anna Andersson berättar om den stora utmaningen att hitta fungerande arbetssätt för att i högre utsträckning kunna skydda områdets barn och ungdomar från att utsättas för våld, uppleva våld och utöva våld. Våld mot barn, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i offentlig miljö är tyvärr vardagen för alltför många av områdets barn och ungdomar.

Anna Andersson, enhetschef på Socialkontor Vivalla, Örebro kommun (foto privat).


12. Göteborgs Stads arbete med Individual Placement Support

Förinspelas

IPS är en evidensbaserad manualbaserad arbetsrehabiliteringsmetod som har sitt ursprung i supported employment. IPS är i första hand utformat och beforskat på grupper med psykiska funktionsnedsättningar. I Göteborgs Stad har vi sedan 2013 implementerat och praktiskt arbetat med metoden. Idag arbetar cirka 15 medarbetare metodtroget med IPS. Under seminariet kommer du att få en introduktion om vad IPS är:

  • Skillnad mellan ”vanlig” supported employment och IPS.
  • Effekter och resultat kring IPS i Göteborgs Stad.
  • Styrkor och brister kring IPS i svensk kontext.
  • Hur man kan arbeta inom försörjningsstöd och öppna verksamheter med metoden.
  • Hur man kan organisera IPS-verksamhet i kommunal kontext.

Natascha Radosavljevic, enhetschef Arbetslivscentrum, Göteborgs Stad, Norra Hisingen. Per-Anders Olsson, enhetschef Aktivitetshusen, Göteborgs Stad, Social resursförvaltning. Per Hjelm, processledare IPS, Göteborgs Stad, Social resursförvaltning.


14. Kan vi vända socialtjänstens utmaningar till möjligheter?

Livesänds torsdag

Socialtjänsten står inför stora utmaningar. Bristen på kompetens börjar göra sig kännbar och 75 % av landets individ- och familjeomsorger går med underskott. De många utmaningarna kan kännas övermäktiga. Men kan vi ändra vårt synsätt och istället se dessa utmaningar som en möjlighet att faktiskt förändra våra arbetssätt i samförstånd med våra brukare?

Niclas Johansson från SKR presenterar hur utmaningarna inom ekonomi och personella resurser ser ut i socialtjänsten de kommande åren. Växjö kommun berättar om hur de genomlyst hela verksamheten med bibehållen kvalitet till minskade kostnader.

I Växjö har kommunalrådet Oliver Rosengren (se bild ovan) och förvaltningschef Per Sandberg genomlyst hela verksamheten (foto Moderaterna).

Genom att prioritera kärnuppdraget och verksamhetens affärsmässighet får Växjö kommun ett bättre resultat utifrån ekonomi, kvalitet och för varje medborgare. Med treårsprogrammet Balans -22 ska prognosticerade kostnadsökningar om ca 20 miljoner kronor om året finansieras genom egen omställning. De berättar också om Växjölöftet –lokala reformer för färre Växjöbor i utanförskap och samarbete för full sysselsättning med Arbetsförmedlingen och kommunens arbetsgivare.

Åsa Furén-Thulin presenterar SKR:s nya skrift om framtidens socialtjänst, vilken belyser olika arbetsformer och arbetssätt som man i sin verksamhet kan använda för att inspireras till att påbörja en förändringsresa.

Niclas Johansson, sektionschef avdelningen för Ekonomi och styrning, SKR. Kommunalrådet Oliver Rosengren och förvaltningschef Per Sandberg, Växjö kommun. Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen SKR.


15. Omställningen mot god och nära vård – vad betyder det för min kommun?

Förinspelas

Fler personer behöver och kan få en mer nära vård. Genom att vi blir allt äldre kommer många att leva länge med en eller flera kroniska sjukdomar. Det som tidigare endast kunde göras när patienten var inlagd på sjukhus kan idag ofta göras i öppen specialiserad vård, på vårdcentralen, på särskilda boenden eller i hemsjukvården. Hälso- och sjukvården för våra äldsta och sköraste patienter sköts redan idag till stor del av kommunerna. Covid-19-pandemin har gett oss nya erfarenheter och perspektiv.

För patienten är det ofta en fördel att få vården nära. I hemsjukvården behåller patienten en större del av sitt tidigare liv jämfört med att få vården i sjukhusmiljö. Men en god kvalitet i hemsjukvården innebär också utmaningar för kommunerna och för samverkan med regionernas hälso- och sjukvård.

Vid detta seminarium kommer fokus vara på ett gemensamt utvecklingsarbete med Socialstyrelsen och de Regionala Samverkans- och Stödstrukturerna (RSS) där den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården varit en gemensam pilot för att utveckla samarbetet och synliggöra kommunernas roll i hälso- och sjukvården. Piloten har spelat en viktig roll när Socialstyrelsen har tagit fram en åtgärdsplan för hur myndigheten kan stödja den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården.

Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen. Ansvarig för samordning av arbetet med god och nära vård (foto Katarina Viklund).

Ola Götesson, chef över Jönköpings läns kommuners gemensamma organisation Kommunal utveckling, en forskning- och utvecklingsorganisation med ansvar för socialtjänst, kommunernas hälso- och sjukvård, utbildning, fritid och miljö. Ola har erfarenhet från när hemsjukvården började kommunaliseras 1992 och har följt utvecklingen fram till idag (foto Ninna Ekstrand).

Lis Palm arbetar på FoU Socialtjänst i Fyrbodal och är engagerad i frågor om framtidens vårdkompetens och ingår i det nationella rådet för kompetensförsörjning av personal inom hälso- och sjukvården som började sitt arbete i februari 2020. Lis delar med sig av sina erfarenheter av rådet och samverkan mellan högskolor/universitet och regioner/kommuner.

Carina Lindkvist, chef för avdelningen hälsa och social välfärd på Kommunförbundet Skåne, kommer att delge sina erfarenheter av att arbeta med samverkan och överenskommelser mellan region och kommuner i länet i syfte att skapa bättre förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg med fokus på personcentrerad vård.


16. Hållbara liv – om barns rättigheter, barns uppväxtvillkor och samhällets ansvar

Hållbara uppväxtvillkor är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Så hur ser situationen ut för barn i Sverige? Baserat på hundratusentals kurativa kontakter med barn och aktuell forskning om barn och ungas livssituation ger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog en inblick i hur barn har det. Utifrån barnets rättigheter utmanar han och ger förslag på förbättringsområden för att skapa mer hållbara uppväxtvillkor.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris (foto Fredrik Hjerling).


17. Kan en amerikansk brottsförebyggande strategi minska skjutningar, sprängningar och annat grovt våld i Malmö?

2018 bestämde sig Malmö stad, polisen och kriminalvården för att tillsammans påbörja ett arbete för att försöka minska skjutningar, sprängningar och annat grovt våld i Malmö. Strategin Group Violence Intervention döptes lokalt om till Sluta skjut och genom denna satsning tog de tre myndigheterna ett samlat grepp för att angripa faktorer som leder till att grovt våld tas till av kriminella grupper.

Begrepp som grupptryck, interventioner och civilsamhällespåverkan har blivit centrala i arbetet, liksom ett nära samarbete mellan myndigheterna för att kunna forma strategin efter svenska förhållanden. Det sociala arbetets roll i Sluta skjut är ständigt närvarande och koordinatorer från projektet kommer särskilt att belysa detta. Malmö Stad har under de senaste åtta åren haft en alltmer fungerande avhopparverksamhet i samverkan med Polismyndigheten i Malmö. Dess betydelse och funktion i Sluta skjut kommer att lyftas fram och en diskussion kommer att föras kring hur det sociala arbetet med avhoppare i Malmö delvis har fått ett förändrat mål.

Föreläsare är kommissarie Glen Sjögren och socionom Rebeca Persson som båda är koordinatorer i projektet Sluta skjut. Glen är kommunpolis och har arbetat som polis i Malmö i drygt 40 år varav 20 inriktat på ungdomar. Rebeca är samordnare på Malmö stads avhopparverksamhet Konsultationsteamet. (Foto Glen/Daniel Persson och Rebeca/privat)

malmo.se/slutaskjut


18. Delaktighet skapar en hållbar arbetsmiljö inom äldreomsorgen

Ett arbete med delaktighetskoncept inom särskilt boende påbörjades 2014 i stadsdelen Norra Hisingen i Göteborgs Stad. Projektet arbetade medskapande med delaktighet och inflytande för att stärka medarbetare och för att de ska få större mening i vardagen genom tillit, ansvar och makt över sitt arbete.

Ledningsgruppen har arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt som ska prägla vårt ledarskap.

Som ledare inom vårt område är målet att bygga tillit till och skapa delaktighet med de vi arbetar med och för. Praktiskt sett betyder det att vi arbetar utifrån relationer och med att utveckla och stötta människor. Vi lyssnar först, respekterar varandras olikheter, är nyfikna på människor och utgår från att var och en har något att bidra med. Vi jobbar medvetet med hur vi kommunicerar och reflekterar över vilka konsekvenser vårt ledarskap får för dem vi arbetar med och för. Vi är förebilder för både varandra och andra.

Verksamheten karaktäriseras allt mer av komplexitet där god förmåga till kommunikation och samarbete mellan olika professioner krävs. Arbetssättet är en modell för hur medarbetare och ledare gemensamt kan utveckla verksamheten för att möta aktuella och kommande utmaningar. I praktiken betyder det att varje äldreboende har en ledningsgrupp som består av undersköterskor med fördjupat uppdrag inom olika ansvarsområden. Ledningsgrupperna arbetar tillsammans med enhetschefen i verksamhetsnära frågor, för dialog och tar beslut.

Ambitionen är en hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats med en lärandemiljö där kunskap sprids som ett naturligt inslag i vardagen.

Eva Midbjer Hammarström, områdeschef för särskilt boende, Göteborgs Stad, Norra Hisingen.


19. Hjälper digitaliseringen av socialtjänsten de utsatta eller bygger vi in dem i ett utanförskap?

Livesänds torsdag

Vi har högt ställda förväntningar på att digitaliseringen ska lösa sociala problem och många menar att digitaliseringen av socialtjänsten går för långsamt. Samtidigt har stora grupper svårt att ta del av de digitala tjänsterna. Det handlar bland annat om personer med skyddad identitet, med fysiska handikapp eller utan bostad, det vill säga just de som har störst behov av socialtjänstens hjälp. Är vi på rätt väg med socialtjänstens digitalisering? Utgår vi verkligen från de mest utsattas behov? Eller riskerar den nuvarande digitaliseringsstrategin tvärt emot intentionerna att bygga in ett permanent utanförskap bland dessa grupper?

Diskussionerna tar sin ansats i praktiska exempel från det verkliga livet.

Greger Wikstrand, Chief Architect, CTO på CGI för Skandinavien, har arbetat med IT-lösningar för sociala sektorn och hälso- och sjukvård i många år. Han har arbetat både med verksamhetscentrerade och individcentrerade lösningar. (foto  Dani Thifa)

cgi.se/sv

twitter.com/GregerWikstrand


20. Välfärdsteknikens effekter ur flera olika perspektiv

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) redovisar här sitt svar på regeringens uppdrag om att kartlägga och analysera effekterna av en ökad användning av välfärdsteknik. I rapporten som presentationen bygger på analyseras vilka effekter välfärdstekniska lösningar har för brukare, närstående, personal och omsorgens organisation (inkl. kostnadseffektivitet). Utöver effekterna diskuteras även vad som krävs för att maximera välfärdsteknikens potential, dvs. optimera de positiva effekterna.

John-Erik Bergkvist, projektledare för regeringsuppdrag om att kartlägga och analysera effekterna av välfärdsteknik, Vårdanalys (foto Rickard Kilström).

vardanalys.se

linkedin.com/company/myndigheten-för-vård–och-omsorgsanalys/

twitter.com/vardanalys


24. Hur påverkas kommunerna av omstruktureringen av arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen samt covid-19?

Arbetsmarknadspolitiken läggs om och Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden enligt Januariavtalet. SKR har i sitt arbete betonat att det måste säkras upp att myndigheten fungerar under omstruktureringen. Det finns många rapporter om att stödet till enskilda brister och att kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökar i flera kommuner.

Det nya system som ska vara i bruk 2022 måste också fungera för dem som står längst från arbete. En del av det kan kopplas till den utredning som under våren 2020 haft i uppdrag att se över kommunernas medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken. På detta har vi alla haft att ställa om med anledning av Covid-19. SKR ger här sin bild av utvecklingen hittills under året.

Oscar Svensson och Ulrica Runemar, utredare vid Sveriges Kommuner och Regioner.


25. Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Förinspelas

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver lägga mycket tid och kraft på att söka och administrera stöd och omsorg till sitt barn. De riskerar en sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med andra föräldrar, och är oftare sjukskrivna eller arbetslösa. Barn med funktionsnedsättning behöver få tillgång till ett fungerande stöd samtidigt som föräldrarnas arbetsinsats blir hanterlig.

Nka har tillsammans med Socialstyrelsen ett pågående projekt: Koordinatorstöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. I dagsläget deltar åtta kommuner för att prova och systematiskt utvärdera koordinatorstöd under svenska förhållanden. Läs gärna mer om projektet på Nkas webbsida.

Under seminariet kommer vi att kort beskriva bakgrunden till projektet, dvs. det kunskapsstöd som Socialstyrelsen presenterade i oktober 2017 på uppdrag av Socialdepartementet, Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning.

Vi kommer också att dela med oss av de resultat och erfarenheter vi nått så här långt, och som sammanställs i en halvtidsrapport juni 2020, samt beskriva identifierade framgångsfaktorer.

I projektet använder de deltagande kommunerna verktyget SU-reg för systematisk uppföljning. Resultat från denna uppföljning kommer också att vara en del av seminariets innehåll.

Mona Pihl, möjliggörare/praktiker på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka (foto Paul Svensson).

Marjana Tornmalm, utredare på Socialstyrelsen (foto Mona Pihl).

anhoriga.se/samverkansprojekt/koordinator-till-foraldrar-som-har-barn-med-funktionsnedsattning/


26. Kommunal primärvård – en del av morgondagens vårdutmaningar?

Livesänds onsdag

Sedan införandet av Ädel-reformen har medborgarnas sjukhusvistelser blivit allt kortare. Detta innebär att kraven höjts på den kommunala verksamheten att erbjuda tryggt omhändertagande i hemmiljö. Den demografiska utvecklingen och nya medicinsktekniska genombrott har medfört en förskjutning från region till kommunen i ansvaret för omhändertagandet.

Lars Näsström, seniorkonsult, PwC offentlig sektor (foto Bengt Alm).

PwC har länge följt utvecklingen inom den kommunala äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Invanda strukturer behöver brytas så att kommunen tillsammans med primärvården kan utveckla nya strukturer med tydligt fokus på patient och effektivitet.

Staten har i ett antal utredningar pekat ut olika vägval för framtidens organisation kring hälso- och sjukvård med sikte på en mer effektiv verksamhet som med patientfokus kan möta kommande utvecklingsbehov och underlätta en förflyttning mot mer öppenvård och en stark primärvård. Staten pekar också på behovet av väl fungerande samverkan, vikten av att arbeta mot en sammanhållen vård och omsorg för äldre samt nödvändigheten att arbeta i partnerskap.

I detta seminarium får du ta del av spännande tankar om den framtida kommunala hälso- och sjukvården. Jennie Vidal, förvaltningschef i Halmstads kommun, har bland annat jobbat med ett prisbelönt initiativ att med teknikens hjälp erbjuda nya välfärdstjänster som gör vardagen säkrare för de boende. Markus Lingman, överläkare och strateg inom Region Halland, har i projektet Det virtuella sjukhuset arbetat med digitala lösningar för att undvika inläggningar och återinläggningar på sjukhus. Både Jennie och Markus är engagerade i frågan om hur den regionala och den kommunala hälso- och sjukvården tillsammans ska kunna möta den framtida äldreomsorgen.

Jennie Vidal, förvaltningschef hemvårdsförvaltningen, Halmstads kommun. Markus Lingman, överläkare och strateg, Region Halland. Lars Näsström, seniorkonsult, PwC offentlig sektor.